Casa DeVeritas

Senaste inläggen

Av Frida - 10 augusti 2013 17:24

 

... kan vi nu äntligen välkomna H-gänget till världen! Vilken resa!!!!
Dilla har imponerat stort med sin uthållighet, sitt enastående värkarbete och framför allt sina mammaegenskaper. Hon är såååå duktig!
Nio valpar föddes fredagen den 9 augusti. Av dessa nio, levde sex stycken: fem tikar och en hane.
Förlossningen drog ut på tiden vilket blir påfrestande för både tik och valpar. Alla valparna födde Dillen fram på egen hand. En efter en. Skam den som ger sig ;)
En liten tjej hade inte riktigt samma förutsättningar som sina syskon. Under natten mot lördagen packade vi (läs: jag och doulan) in oss allihop i bilen och styrde mot Bagarmossens regionsjukhus, eftersom valpen verkade vara sjuk. Vid sextiden rullade vi hem mot Stava igen med tysta & nöjda valpar och med en mammahund utan bebisar kvar i magen. Puh!
Vid lunchtid idag fattade jag det svåra beslutet att låta hene somna in. Lilla hjärtat...

Nu har harmonin lagt sig i valplådan efter all turbulens och vi är allesammans galet trötta. Den närmsta tiden kommer att gå åt till att försöka få tillbaka förlorad sömn och stötta Dilla i sin nya roll som mamma till sina femlingar.
Just nu ligger både mor och barn och sover nöjt brevid mig. Ljuden som valparna släpper ifrån sig kittlar i hela min kropp... De är ljuvliga!
Jag hoppas att hon inom kort inser att man inte behöver tvätta valparna heeeeela tiden, för annars kommer nog huden att släppa från de små... Renare valpar får man nog leta efter ;)

Det är många som är nyfikna och som undrar hur vi har det. Jag tackar allra ödmjukast för lyckönskningar och gratulationer i samband med valparna. Tack :)
Jag hoppas samtidigt att ni har förståelse för att jag inte hinner svara på alla samtal. Mail och SMS är lättare att hinna med. ;)
Som sagt, jag updaterar här på bloggen så ofta jag hinner... Nu ska jag mata mammahund och inhalera lite valpdoft.
På återhörande!


ANNONS
Av Frida - 7 augusti 2013 09:59

... Sover nu den blivande modern nerbäddad i min säng (läs:madrass på golvet) i godan ro.
Uppsynen är lite dämpad idag och det är inge vidare skoj att heta Dilla. Hon verkar rätt less.

Väntan är verkligen inte min grej. Jag brukar konstatera att både min man och vår son är värdelösa på att vänta... Hmm. Vad är det man brukar säga? Saker man ogillar hos andra finner man ofta hos sig själv?

Nåväl, inatt drömde jag de mest skumma drömmar (de korta stunder jag sov) Undrar såååå vilka små filurer det gömmer sig därinne...
I drömmen var det inga Rottweilers om vi säger så...

ANNONS
Av Frida - 4 augusti 2013 23:58

... har idag vänstervarvat i bruksklass på Södertälje BK vilket resulterade i ett CERT och en andra placering i bästa hanklass.
Stort grattis Madde!!!!
(bilden är lånad av Madde Daleo)

Och jag har numer flyttat ner i valprummet. Förra natten var minst sagt stökig. Vi får se hur Madame tänker ha det inatt....
Hon snarkar högljutt från lådan, så bäst att jag gör likadant ;)

Av Frida - 3 augusti 2013 10:22

... när känslorna tar över. Trött efter en lång sommar fylld av arbete när kroppen egentligen behövt semester. Anspänd inför kommande valpning och allt som hör därtill.
Och det som är jobbigast av allt: i det tillstånd Dilla är i just nu, är hon en kopia av sin mamma. Så vacker. Så klok. Så moderlig. Så mycket Babuschka.
När hon går där med sin stora mage och vickar på rumpan. Precis som Beanie. När hon ligger i sin låda och tittar på mig med sina kloka ögon och sin skrynkliga nos. Jag hade så innerligt önskat att Babuschka hade fått vara med när hennes barnbarn kom till världen. Hon hade älskat det. Hon är nog säkert med oss ?

Nu har vi börjat gå in för nedräkning.
Hon har dragit sig tillbaka och tillbringar dagarna i sin lya. Det är jobbigt att hitta rätt liggställning. Magen är i vägen hela tiden. Nästan 48 kg väger hon nu. Hennes mor vägde 53 kg innan valpning....
När hon är ute slinker hon in under granarna och gräver lyor. Precis som det ska va.
Hon är konstant hungrig men får endast plats med mindre mängder mat, vilket betyder flera små mål per dag...
Jag hade räknat ut att valparna skulle födas nästa helg. Men jag tror att de kommer tidigare... Vi får se.

Nu ska jag fortsätta att "boa" dvs tvätta handdukar, fällar, se till att vi har allt vi behöver inför valpningen.
Doulan har packat väskan. Och jag ska göra det som jag är sämst på: försöka vila.

Fridens!

Av Frida - 27 juli 2013 16:52

 

... Närmare bestämt hela tiden. Det är viktigt att hålla koll nu när en i familjen är lite handikappad och småttingar väntas i boet. Nog för att mina vaktar varje dag annars med ;) Det är ju liksom en av deras viktigaste uppgifter och bland annat det som de är framavlade för. En således helt naturlig uppgift, dock är det alltid någon av dem som har "huvudansvaret"... Ett perfekt avvägt samarbete på det mest naturliga sätt.
För ett otränat öga kan det se ut som att de ligger på altanen och jäser (vilket de gör också såklart :D ), men så är icke fallet. Det är en arbetsuppgift som jag tror att många finner underskattad. Dock inte jag. Spaning är ett ypperligt Rottweiler-jobb som är en naturlig och en viktig del i deras medfödda beteendebehov.
Och ni som känner mig vet ju att jag är för det "naturliga" när det gäller hund. Mat, fortplantning, sysselsättning, avkommevård osv osv...
Cleos öga undkommer ingen.

Ever.

Av Frida - 26 juli 2013 20:24

My god!
Hoppas hon inte spricker... Två veckor kvar.

Av Frida - 21 juli 2013 18:49

... bjöd på de första kännbara fosterrörelserna. I solen låg mamma Dilla och jäste medan jag låg bredvid och ivrigt letade efter livstecken i lilla magen. Det är lika magiskt varje gång. Att få känna de där små valnötterna sprätta runt.
Life is a miracle.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Juli 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Casa DeVeritas med Blogkeen
Följ Casa DeVeritas med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se