Casa DeVeritas

Alla inlägg under juni 2013

Av Frida - 12 juni 2013 09:32

...Idag är det nämligen D-barnens födelsedag!!!
Hela fem år har passerat sedan de såg dagens ljus... Mamma Babuschka som vid tillfället hade en matchvikt på 53 kg och magen full av vilda bebbar, gjorde ett eminent jobb när de kläcktes, en efter en. Som alltid var vår doula Karolina med och beskådade miraklet. Jeppson var endast några veckor gammal och vilade i babysittern med placentor och fosterblåsor svichandes över huvudet. Stackars barn...

Det största av grattis till Berit, Dixan, Dino, Duke, Dicken och Dillidill. Hoppas ni firas kungligt idag!
Vi ger oss ut i spårskogen och drar av några viltspår dagen till ära tillsammans med Berit & Karolina. Det finns sämre sätt att fira födelsedagar på.
Och jag vet att det dukats med långbord i Nangijala idag. Mamma Babuschka firar er alla. Det är jag helt säker på.


Massor av grattispussar från barndomshemmet!  


 

Av Frida - 9 juni 2013 21:44

 

... i Maddes Yale! Rackarns vilken trevlig hund han är    Å vilket ögongodis han är... 
Jaa, Dillen gillade honom också *phew* så nu håller vi tummarna och hoppas att småfolket anländer i mitten av augusti. Den här kullen ser jag framemot!
 

Av Frida - 6 juni 2013 16:34

... å det har varit så sköööönt!
Damen nedan har vilat sig i form. Imorgon drar vi på date och hoppas att ljuv musik uppstår               

Av Frida - 5 juni 2013 23:11

              
Min vilda, tokiga hund. Min stora kärlek   

Av Frida - 5 juni 2013 22:08

... är alldeles breathtaking. Dels av sin oändliga skönhet, men även av många andra anledningar.
Det är den sista resan på något vis. Resan till krematoriet på Värmdö. Resan där lämnar sin vän. Den sista anhalten. Och slutligen den sista resan när man hämtar hem sin älskade vän. Hämtar dem för att ta dem dit där de hör hemma. Hemma bland oss.
Nu är hon hemma, min Bibbi.
Jag trodde i min enfald att mina tårar var slut. Men ack vad jag bedrog mig.
Jag andas ut. Mitt hjärta.

Vila i frid.
 

Av Frida - 3 juni 2013 13:38

 

Orden fattas ännu. Jag undrar om de någonsin kommer att infinna sig. Saknaden efter dig är obeskrivlig. Rent intellektuellt förstår jag att du är borta. Men resten av mig är fortfarande som i ett töcken... Hjärtat gråter. Hela tiden. Jag blundar. Då ser jag dig. Så tydligt. Jag minns varendaste virvel du hade i din blanka päls. Känslan av att pussa dina vilda öron. Att känna doften av dina tassar. Att få borra in ansiktet din runda, mjuka mage. Allt. Jag minns varendaste litet skrymsle av dg, mina fina. Jeppe pratar om dig ofta. Han pratar om dig på det där sättet som jag önskar att jag kunde... På det finaste sättet. Utan sorg. Bara vackra minnen. Men jag kan inte. Det knyter sig i hela mig.  Orden vill komma ut. Men det är bara tomt...
Att vara hemma utan dig är fruktansvärt. Det ekar i hela huset. Du fyllde hela vårt liv bara med att vara du, Bibbi. Och nu är det bara tomt. Du fattas oss. Man jag vet att du har det bra nu. Och det lindrar smärtan...


Snart blir du förhoppningsvis mormor. Det är dags för Dillisen att föra dina fina gener vidare. Jag hade så innerligt önskat att du skulle få upleva det. Att du skulle fått träffat dina barnbarn. Du hade tagit hand om dem som om de vore dina egna. Det vet jag. Jag kan inte tänka tanken utan att tårarna trillar. Jag vet att du hade älskat det. Att få vara Babuschka på riktigt...

Jag glömmer dig aldrig, hjärtat. Aldrig någonsin. Tack för att jag fick dela mitt liv med dig.
Kärleken dör aldrig.
Jag älskar dig.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards