... än en gång, att vi alla värderar saker och ting olika. Och det är helt ok. Dock finns det vissa saker som jag aldrig kommer att förstå. Hur mycket jag än försöker, så fattar jag det inte.

En av de sakerna är hur man kan överge sin hund eller något annat husdjur för den delen. Det finns säkert många godtabara anledningar till att omplacera sin hund. Det är inte det jag opponerar mig emot. Utan den här utbyteshandeln som tyvärr blir mer och mer en trend och vanligt förekommande.
I jakten på den "perfekta" valpen. Är den inte perfekt anses det helt legitimt att omplacera den och söka lyckan i någon annans valplåda.

Ifall någon missat det faktum att den perfekta valpen inte existerar, så skriver jag det igen. Den perfekta valpen existerar inte. Det gör inte heller den perfekta familjen, pojkvännen eller hundägaren heller. Surprise!
Jag kommer aldrig att sympatisera med dem som söker tröst och empati då de "tvingas" att omplacera sin hund eller valp för att de anser att de inte "klickar" som ekipage. Det är helt och hållet självvalt. Den enda det är synd om är hunden som tvingas att lämna sin enda trygghet. Sin familj. Förhoppningsvis får hunden det bättre i ett annat hem ändå, där den blir älskad för den den är, oavsett föremålsintresse eller spårförmåga.
Eller fenomenet att man skaffat sig en hund som blev för "jobbig" (som behöver gå på promenader, drar i koppel, biter sönder saker hemma eller andra hemska beteenden...), så verkar det vara busenkelt att byta ut den mot en mindre jobbig hund. Voila! Plättlätt.

Att dessutom välja att överge en av de mest lojala varelser som finns på denna jord, en hund. Det värker i hela mig.
Och vi undrar varför samhället får ett allt hårdare klimat? Barnen matas tidigt med erfarenheten att allt är utbytbart. Så även en levande varelse som faktiskt nyss var en familjemedlem. Hur tänker man som förälder då?Varför skulle barnen då ens bry sig om andra människor? Eller är det skillnad på djur och människor rent värdemässigt?
Empatin är snart en raritet. And it scares the shit out of me...

 

Marie-Louise Winroth

6 juli 2012 17:04

Ja du Frida. Vi är alla olka men jag kan hållamed om att jag ibland blir förvånad över hur man tillsynes ganska lättvinderligt omplacerar sin hund för att den inte passar till det man tänkt sig i tävligns/tränings väg eller att levnads förhållandena ändrats och man inte riktigt är beredd att göra uppoffringar för att det ska fungera med hunden. Det verkar som somliga tar beslutet om att skaffa hund utan att tänka igenom att detta är ett åtagande som gäller hela hundens liv.
Kram M-L

http://mygganosirrah.bloggagratis.se

 

Ingrid

9 juli 2012 00:01

Du tog orden ur munn på mig. Jättebra skrivet, tycker precis som du! Kan inte hjälpa det och känner mig alltid lika otrevlig när någon vän har omplacerat en hund av "samma orsak"...men som sagt, kan inte hjälpa det, kan inte ändra på hur jag känner!
// En läsare...

http://www.taggadetassar.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En kort reflektion att ta med sig denna fredag: Vi som konsumenter (läs:valpköpare) styr efterfrågan på valpar. Punkt.  Utan valpköpare som köper valp från mindre bra avelsmaterial, kommer inte den aveln att överleva. Enkelt. Under veckan som g...

Då var det dags att börja blogga igen! Jag bubblar av frågor som konstant blir fler och fler och nya perspektiv växer fram.  Digging deep… Jag har nyss levererat min senaste kull, närmare bestämt den nionde i ordningen. Och för varje kull bli...

... som behöver få komma ut! Vad är väl bättre då än att blåsa liv i den här gamla bloggen. Det finns så mycket som behöver sägas när det kommer till hur vi delar våra liv med djuren, men framför allt behöver jag skriva om avel... Stay tuned!    ...

Fyra år har gått sedan ni  kom till världen. Gimli, Stina, Gulli & Lima.... Mina älskade små! Mycket glädje har ni spridit här på jorden, och jag hoppas att det blir många år till. En extra varm tanke går till Sebba & Annika som tvingades ta farväl a...

                 Frasse     Bosse       ... och det är med blandade känslor jag skriver dessa rader... Både lycka och stor sorg. Ett stort grattis till Frasse Fjantsson på fem års dagen!  Hoppas du firas ordentligt idag ...