Casa DeVeritas

Alla inlägg under juni 2012

Av Frida - 20 juni 2012 19:06

...i kvälls solen på min altan med ett glas vin och min dator. Jag sitter och planerar min framtid. Stort va!?
När jag smakar på orden pirrar det i magen. På ett sånt där mysigtläskigtpirrigt vis.

Idag var det som att det gick upp för mig att jag står inför en ny era i mitt liv. En ny etapp. En ny spännande framtid. Undrar vad den bär med sig...?
Jag var i lokalen idag och visade min kära vän Karolina vart jag kommer att kampera inom kort. Jag visade min och Annas lokal. Vårt. Vi ska bygga om. Flytta väggar. Lägga in nya golv. Måla. Fixa. Skapa den där drömmen som vi haft så länge. Drömmen om en oas. En gemensam dröm som vi haft på varsitt håll, utan varandras vetskap. Så plötsligt korsades våra vägar och nu står vi inför att öppna upp. Öppna upp för vår dröm. Vår framtid. Häftig känsla!


Vi har en fullspäckad sommar framför oss. Massor skall göras. Loggor, hemsidor, renoveringar, skyltar och massor av annat... Men det är verkligen ett lyxproblem. Att få den chansen jag har fått, är få förunnat. Och jag vet det. Och för det är jag oerhört tacksam.

Jag har ett enormt lugn inombords. Ett lugn som bottnar i en tillit. Allt kommer att ordna sig. Jag känner det.
Det här är mitt livs största satsning. Och jag är redo. Ready for takeoff!


Jag var ung när jag för första gången provade mina vingar som egen företagare. 24 år. Jag hade en affärsidé och jag visste att jag skulle göra det bra. Och det gjorde jag. Så här i efterhand har jag många gånger tänkt att jag var GALEN! Men det var nog den galna sidan i mig som gjorde att det blev av. Annars hade jag nog varit servitris än.... Och det gick ju alldeles förträffligt. Tänk om jag aldrig vågat....? Det hade jag inte velat vara utan.


Samma sak denna gången. Det är på intet sätt en optimal tidpunkt i mitt liv att bygga upp en ny verksamhet. Samtidigt har jag aldrig varit mer redo. Hoppar jag inte på tåget så rullar det vidare. Så är det. Och när Anna frågade visste jag med en gång att jag skulle med på resan.  Utan tvivel.


Apropå resa... Jag påbörjade mitt livs resa våren 2010. Av min vän Malin hade jag fått en sk SmartBox. Ni vet en sån där överraskningslåda där man kan välja en behandling eller upplevelse. Länge satt jag och bläddrade i den där och visste inte riktigt vad jag ville göra. Så en dag såg jag den här bilden:

 

Den bilden kommer jag aldrig att glömma. Till att börja med var den så himla fin. Men den hade något den ville säga mig. Den kom att bli en vändpunkt i mitt liv...

Bilden presenterade ett företag som heter Existens och de erbjöd ett coachingsamtal. Sagt och gjort, jag bokade in mig på det då jag för tillfället hade en konflikt i mitt liv som jag kände att jag behövde lite vägledning kring.

Den dagen jag mötte Mia på Existens kommer jag aldrig att glömma! Jag har nog inga ord för att beskriva det mötet.... Eufori. Kaos. Kärlek. Styrka. Möjligheter. Attraktion. Glädje. Rädsla. Frustration. Jag hade ett själsligt kaos när jag lämnade mötet.

 


Där någonstans, i detta kaos av känslor, beslutade jag mig för att för en gångs skull prioritera mig själv och gå deras utbildning Coaching for Life. Det är det bästa jag har gjort. Punkt slut. 

De männsikor jag har mött.De upplevelser jag har fått. Deras livsberättesler jag fått ta del av. Och framför allt har jag fått lära känna mig själv.....

Det är en upplevelse jag önskar varendaste en. En sån simpel sak men som ändå är så svår. Att vara sann mot sig själv.
Jag kämpar varje dag. Men idag är det liiiite lättare. För jag tycker om mig själv. På ett helt annat sätt än förut.
Jag inser just att jag skrev orden: jag tycker om mig själv. Och jag menar det. Wow!

Mia Lehndal, Annette Forslund och alla andra på Existens kommer alltid att vara fina förebilder för mig. De symboliserar något fint. Något häftigt. Något livsviktigt. Tack för att jag fick chansen att lära känna er och för att ni öppnade mina ögon när jag som mest behövde det. Tack ni fina!

Att vara sann mot sig själv är nog det största steget jag någonsin tagit när det gäller personlig utveckling. Det går liksom inte att lura sig själv som det gör med många andra "metoder". Antingen så är man sann eller så är man det inte. Jag säger inte att det är lätt sju dagar i veckan, men jag försöker.


Jag är en person som har oerhört lätt för att tycka om människor. Jaa, djur också, men även människor. Jag delar med mig, jag hjälper och jag bryr mig. Oj, vad fint det lät ;) Men det är faktiskt sån jag är...
Genom åren har jag fått mig många törnar. Big time! Idag tänker jag lite annorlunda än vad jag gjorde för 10 år sedan. Jag sätter mig själv först. Jag försöker i alla fall. Om jag lyckas? Inte alltid.


 


Det har gjort att jag förlorat några vänner under resans gång. Vänner som har stått mig mycket nära och som har betytt oerhört mycket för mig. Livet har sina överraskningar för var och en. Och ibland måste man välja. Tyvärr.
Jag vet inte än om jag valt rätt. Det enda jag vet är att jag var sann mot mig själv. Och det betyder mycket för mig.

Livsöden tvinnas. Vägar korsas. Vissa blir en väg för all framtid. Andra inte.


Jag pratade med min goda vän Maria häromdagen och vi pratade om min framtid. Medan vi pratade slog det mig, att jag uppfyllt en dröm. En dröm, som var fullständigt ouppnåelig för mig för dryga 10 år sedan...
Jag mindes då jag träffade Stefan Rosén för första gången . Det var 2005 och jag sökte upp honom för att få ett träningsprogram för Beanie. Jag minns att jag var superimpad över hans kunskap och kände genast att "det här skulle jag också vilja pyssla med".... Dock kändes det som "miljonen på månen".... Hur skulle lilla jag kunna bli nåt sånt? Det var ju massor av utbildning och kunskap och en lång väg att vandra som jag aldrig skulle klara av...


Här står jag nu. Snart färdig Fysioterapeut för Hund. Utbildad av de bästa. Med ett gediget kunskapsbagage.
Jag insåg då, medan vi pratade, att jag uppfyllt en dröm. En dröm som kändes som att den skulle förbli just det: en dröm.
Och nu lever jag min dröm. Den är på riktigt.
Vi grät en skvätt, Maria och jag. Känslan var obeskrivlig. Och det är den fortfarande.


Det här är början. Början på resten av mitt liv.


 



ANNONS
Av Frida - 19 juni 2012 22:54

.... Så även denna gången. Gulli & Cayenne, nyfiknast på detta jordklot!
Bilden är hederligt stulen från www.fyrfotingarna.se


ANNONS
Av Frida - 18 juni 2012 13:27

...var en helg i hunderiets tecken. Som alltid. Nästan.

Det var dags för årets SSU, dvs Svensk SegrarUtställning för Rottweiler på Södertälje BK. Vädret brukar vara ett stort samtalsämne dessa helger då det antingen är 30 grader md stekande sol alternativt hällande ösregn. Detta år gick i det sistnämndas tecken. Fy bövelen va blött det var!!!!
Trots regnställ och paraply var jag dyngsur ända in till underkläderna. Gympadojjorna gav upp efter en kvart och det sipprade upp vatten på OVANSIDAN av skorna. Nice. Nåväl, man kan ju inte bli mer än genomblöt. Eller....?

Det har varit ett dalande deltagarantal på SSU:n de senaste åren vilket är tråkigt. Det är mycket springa i ringen, vilket jag tror avskräcker många. Hundarna skall ställas på dubbelhandling vilket de flesta inte är vana vid heller. Nu står arrangerande kommitté inför att eventuellt avskaffa SSU:n vilket jag tycker känns trist. Men jag förstår dem.


Några roliga resultat har vi dock från helgen :


Duke genomförde sin exteriörbeskrivning för Korning med resultatet GK vilket gör att han numer kan titulera sig KORAD! Grattis Jessica & tack för att ni kom! Han var en fröjd att ha att göra med :)


Lille Gimli ställdes i Valpklass hanar 9-12 månader där han placerade sig på en 3:e plats med omdömet VV (=mycket lovande) och med en kalasfin kritik! Grattis Sofie! Fick du blodad tand nu? ;)

Det var blött som synes. Riktigt blött! Och halt ;) Mitt mål var att ta oss runt i ringen stående och det klarade vi av tack o lov! Gimli är en galet rolig hund med stor potential. Tack för att du tar hand om honom så fint, Sofie!


 

Bara att rama in, Sofie! ;)

Helgens finaste insats stod lilla Lima och matte Annika för! De debuterade i Rallylydnad. Enligt uppgift skötte lilla Lima sig strålande men matte kunde inte skilja på höger och vänster *ler*... Nästa gång sitter det som en smäck, Annika! Jag är mäkta stolt över er, oavsett poäng!

 

Att debutera på tävling endast 10,5 månader gammal är imponerande. Duktiga Lima! Å duktiga Annika! Tack för att du tar hand om lilla Limis så fint <3


Kram från en mäkta stolt Urmamma!       

Av Frida - 15 juni 2012 08:11

... är att Duke har blivit pappa! Han är numer en stolt fader till ett litet flickebarn i Garpenborgs valplåda <3
Mamma till lilla Lucille är SEUCh KORAD LP1 Garpenborg's Ånna. En vansinnigt trevlig tik som jag har haft förmånen att få visa på utställning några gånger.
Lilla Lucille är nu två veckor gammal och är en av två födda valpar i Garpenborgs L-kull. Valparna var mycket små då de föddes och har kämpat på med gott gry. Dessvärre lämnade lille Laban jordelivet plötsligt vid en veckas ålder.

Det ska bli mycket spännande att få följa den här lilla sessans framfart i livet. Med de päronen så tror jag att hon kommer att bli ett riktigt trevligt tillskott i det svenska rottweilerbeståndet :)

Snart hoppas jag få åka till Casa Garpenborg och kela med både Ånna & Lucille.

Grattis Maria & Mattias till den lilla stjärnan!

Lilla Lucille <3



Lillan, Ånnas matte och lilla Lucille


En vakande mor...


Fina fina Ånna <3 Den här tiken har nog ett av de absolut vackraste huvuden jag någonsin skådat... Och ett hjärta av guld.

 

Ånna tåls att titta på många gånger...


Fina pappa Duke!


Duke är mycket lik sin pappa Condor

Kärleksmötet mellan de tu <3



                        

Av Frida - 14 juni 2012 14:07

...är det två år sedan vi skiljdes åt. Du och jag, Walewska. 14 juni kommer vara ett datum jag alltid kommer att bära med mig. Du blev 11 år, 1 månad och 1 dag. Jag kan inte fatta att det har gått två år. Det känns som det var igår... Jag minns dig lika klart som om du vore här. Det har hänt så mycket.... Fast ändå inte.
Jeppe pratar om dig ofta. Han berättar hur mycket han älskar díg. Hur fin du är. Och hur mycket han saknar dig.
Jag pratar inte om dig lika ofta. Jag kan inte. Det gör för ont. Tårarna kommer när jag försöker.
Men det går inte en endaste dag utan att jag tänker på dig och får den där klumpen i halsen.
Hoppas du och Poopoo sover sked bland alla duntäcken och att hon slickar dig i öronen som du tycker så mycket om.
Du fattas oss, hjärtat. Massor.
                 


 

Av Frida - 13 juni 2012 12:53

Jag kollade mailen i mobilen och hittade ett mail från Team Torving med massor av fina bilder och lovord om bäste killen Frasse. Jag är så tacksam över att han hamnat så rätt. Det som kändes så ledsamt blev så himla fint till slut.
Han sprider glädje likt ingen annan... Och han har en familj som älskar honom över allt annat. Tack för att ni gör för Fjantsson!

         

Av Frida - 13 juni 2012 12:06

Dagarna fullkomligen springer ifrån mig. Jag har ambitioner att hinna med massor, men de förblir just ambitioner... Hmm. Nåväl, datortiden är det som alltid får stryka på foten.
Mycket har jag att fixa med inför uppstarten av nya verksamheten. Innan dess skall det vara sommar, lite ledighet, en hel del jobb och massa annat skoj. Jag har alltid saker att göra, och tur är väl det. Annars skulle jag bli helt förslappad...

Ska försöka hinna med att ladda upp lite lägerbilder inom kort. Vi hade verkligen ett fantastiskt läger! Jag hade så roligt! Och jag var vansinnigt stolt över alla hundar jag har fött upp och deras ägare.... Underbart! Det kommer jag leva länge på.... Tack alla!


Igår fyllde D-kullen 4 år... Hela fyra år!!!! Time flies... Hoppas ni firades ordentligt. Så här såg de ut då de var 8 veckor och redo för vida världen... Gullungarna!

 


Nepp, nu ut i skogen! See ya!



Av Frida - 1 juni 2012 18:18

Livet har haft annat skojsigt att erbjuda! Jag har egentligen massor att blogga om, så jag får ta det lite i taget.

I maj var Karolina & jag på en uppdateringshelg i Alvesta. David Selin, HUNDutbildninggruppen, uppdaterade oss med nya rön och infallsvinklar inom hunderiet. En liten grupp var vi vilket lämnade utrymme för diskussioner. Suuuperskoj och mycket givande!

Det var en nostalgitripp på flera plan.... Svunna tider gjorde sig påminda då vi reste ner en gång i månaden för utbildning, bodde på vandrarhem och drack lådvin långt in på nätterna. Hundar hade vi alltid med oss men på den tiden var det våra vapendragare Bosse och Walle. Gud vad jag saknar den tiden ibland! Det var så mysigt! Alvesta blev nästan som ett andra hem....
Denna gången lämnade vi karlar och barn hemma (jaa, de har ju tillkommit sedan sist) och plockade med oss Berit & Stina på en liten roadtrip. Båda är ju vansinnigt snälla tjejjor och de fann varandra på direkten. De var liksom på samma utvecklingsnivå mentalt :) Berit kommer ju aldrig att bli vuxen (sorry familjen Lasses), vilket passade Stina perfekt att ha en "jämntokig" kompis att lattja med. De var mycket nöjda med varandras närhet. Jag har nog aldrig sett två tikar (4 år och 9 månader & nylöpt) lära känna varandra på ett så avslappnat och okomplicerat sätt. På kvällen när vi skulle sova drog de en djup suck och slocknade i sina bäddar.... Och sov hela natten.
Inga tillsägelser, ingen osäkerhet, inga åsiktsyttranden utan bara sådär genuint nyfiket och genomtrevligt bemötande från dem båda. Dessutom kostade de på sig att visa sig på styva linan då de fick hundmöten. Urgulligt!

Som alltid när Karolajna och jag åker på roadtrip och ska "spend the night" har vi enats om att vi delar rum. Framför allt för att jag måste ha någon att ligga sked med då spökena kommer på besök, vilket de har gjort de senaste gångerna.
De fanns här också, på Gåvetorps Gård, en gammal gård från 1700-talet. Dock fick vi sova ifred hela natten. Puh!


Som alltid efter en helg med herr Selin så är själen påfylld. Hjärnan är mer eller mindre förlamad av all ny info och alla nya infallsvinklar. Tänk att det finns folk som man sympatiserar med så fullt ut.... Det är faktiskt en härlig känsla!


Tack Karolajna för en uuuuuuunderbart mysig helg! <3

     
Berit framför "Spökgården"



Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Casa DeVeritas med Blogkeen
Följ Casa DeVeritas med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se