Casa DeVeritas

Alla inlägg under februari 2012

Av Frida - 29 februari 2012 19:03

     


Nåt så infernaliskt!

Jag har nog aldrig längtat så mycket efter den som i år. Jag vet egentligen inte varför... Det bara är så.

Jag älskar alla årstider. Det gör jag verkligen. Men i år är våren extra välkommen.

Jag tror att mycket handlar om ljuset. Det klara, krispiga ljuset som kommer med våren. Jag behöver ljus. Massor!

När allt det vita och enhetliga byts ut mot ett färgsprakande skådespel och naturen vaknar efter sin vinterdvala.
 

Idag visade termometern på +15,3 i solen. Snabbt som attan parkerade jag mig själv & sonen i en varsin stol intill husväggen med lite hemgjord chokladglass i närvarna. Vi hade spännande samtal om livet. I smått & stort.
Det var UNDERBART!

Sakta men säkert kände jag hur livet rann åter i varendaste cell i min kropp. Jag älskar närvaro!

 

På nåt konstigt vis känns det som att det börjar om på nytt varje vår. Livet. Allt föds på nytt och så även jag.

Det har varit en tuff period. Helt klart. Jag är trött. I kropp och själ. Men jag ser framemot nya tider med nya utmaningar.


Trots att livet är svårt ibland, kan jag ändå inte låta bli att känna en tacksamhet. Jag lär mig något nytt varje dag. Jag ställs inför utmaningar som får mig att växa. Jag tvingas att stanna upp och reflektera över sådant som jag inte har klart för mig. Jag har förmånen att jag kan och vill stanna upp och känna. Känna efter. Leva här och nu.

För det är väl det allt handlar om...?


Jag har den stora lyckan att ha en stor familj, som jag älskar mer än någonting annat.

Jag är fantastiskt lyckligt lottad över att ha så fina vänner, som tveklöst gör mig till en bättre människa.

Jag har visioner och drömmar som jag förverkligar.

Jag är lycklig. Rakt igenom. Trots livets små överraskningar emellanåt. De kommer av en anledning. Det vill jag tro.

Jag är lycklig och trött. På samma gång. Trött i själen. Men det går över.

Jag har haft den stora lyckan att ha mött många spännande männskor på livets krokiga stig. Och alla har de lärt mig något. Vissa har jag kvar i min närhet, andra har passerat förbi.

Alla möten har inte varit bekväma, men de har ändå gett mig något. Ofta en närvaro och en medvetenhet om hur jag absolut inte vill vara...

En klok kvinna sa till mig en gång: "Frida, var inte argh på dem som vill dig illa. Tacka dem för att de visar dig hur du aldrig vill bli..."

Hon anar inte hur ofta jag tänker på hennes ord. Tack S.


 


Snart börjar Magnolian att blomma. Och jag med den. Min mamma älskar Magnolior.
När jag var liten skulle vi alltid ta premiärcykelturen till Enskede för att beundra en specifik Magnolia i en specifik trädgård... Barndomsminnen Är nostalgi.


 


Häromdagen, när jag var ute min landsvägsbiltur-med-TedGärdestad-musik-och-Frida-tid så körde jag förbi mina spårgärden och konstaterade att de snart är spårbara! Jiiiihoooooo!!!!!
Som jag längtat!


Det finns två platser kvar till lägret i Kloten under KristiHimmelfärd. Maila mig!


Nu avslutar jag med det här fina budskapet...


 


Good night my loved ones. Wherever you are <3

Av Frida - 24 februari 2012 11:05

... vare sig man vill eller ej. De senaste dagarna har varit ett töcken. Ena stunden har livet varit som vanligt. Nästa sekund har sorgen och saknaden sköljt över mig likt en tsunami... Du fattas mig.


Vi fick nästan nio år tillsammans. Min finaste Ambra. Det är så dubbla känslor att släppa taget om någon som man älskar så innerligt. Att nästan kvävas av ångesten över vetskapen att jag aldrig någonsin igen får lukta dig på din myskfläck mellan ögonen. Aldrig mer killa dig under öronlappen som du tyckte så mycket om. Aldrig mer få beundra dina galenskaper och din tokiga blick som var så full av liv. Samtidigt som jag vet att jag gjorde det enda rätta. Jag släppte taget om dig innan det gick för långt... Det är, i min värld, det finaste man kan göra mot sin hund. Hur ont det än gör, att veta att jag hade kunnat haft dig kvar i veckor och kanske månader, så vet jag att jag hade ångrat mig. För det hade blivit på din bekostnad, hjärtat.


 Det sista du gjorde var att röja i skogen, äta rådjursskit och få ett bajsryck. Det är precis så jag kommer att minnas dig... Som den otroligt positiva och älskvärda hund du var. Det smärtar när jag tänker på hur fin du varit gentemot alla som korsat din väg. Alla var värda att älska. Och vilken fantastisk mor och mormor du varit under alla år. Det spelade ingen roll vems valpar det var i lådan, du älskade och vårdade dem som om de var dina egna...

Jag minns så tydligt natten då Eddie kom till världen, med buller och bång. Hur Karolina och jag, med livet som insats, körde till Ultuna i full snöstorm. Du snittades akut och lille Eddie var den enda levande valpen. Karolina och jag satt och grät med det lille underverket under en värmelampa tills de rullade in dig i rummet. Du var knappt vaken, då du med dåsig blick konstaterade att du blivit mamma och tog den lille till ditt hjärta... Det ögonblicket kommer jag aldrig att glömma. Det var det vackraste möte jag någonsin skådat.

Sen kämpade ni tillsammans, sida vid sida. Och han överlevde, mot alla odds. Tack vare dig.


Tack för alla fina minnen du gett mig.

Tack för att jag fått dela mitt liv med dig.

Tack för allt du lärt mig.

Tack för att jag fått älska dig.

Tack för att jag fått gränslöst med kärlek av dig.

Tack för alla fina barn och barnbarn som du lämnat efter dig och som lever vidare och påminner mig så mycket om dig. Det är en liten tröst. 


Jag vet att du berört många. Det är inte svårt att älska dig. Och jag kommer alltid att älska dig. From now till eternity. Du fattas mig. Tills vi ses igen. 

Jag älskar dig. <3


 

Av Frida - 22 februari 2012 11:06

Orden fattas mig just nu. Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.

Sov gott, hjärtat. Sov gott.

     

Av Frida - 21 februari 2012 09:38

är kärleken personifierad. Alla kategorier. Varendaste liten cell i denna hund är byggd av godhet. Livet hemma hos oss är kanske inte det lättaste att anpassa sig till. Stor hundfamilj, en vild treåring, en mamma med höga ambitioner och en pappa som gör sitt bästaste för att hjälpa till...

Men trots denna något kaotiska tillvaro, finner han sig galant, herr Fjantsson <3

Han är en hund på miljonen... Så är han ju också en dotterson till Ambran <3

         


Av Frida - 20 februari 2012 18:55

Vid vägskälet. Det sista vägskälet där vi skiljs åt. För all framtid. Du och jag , Poopoo.

Varje minut dag jag på den stunden. Den ligger som en dimma runt mitt huvud och gör sig påmind.

Det gör ont. Otäckt ont. Och vetskapen att denna smärtan inte går att jämföra med saknaden som sedan tar vid, skrämmer mig...

Mitt i alla oro blir jag också påmind om att vara här och nu. Supa in varje sekund vi har tillsammans. Jag tar ingenting för givet och varje dag fylls av tacksamhet. Tacksamhet för att du fortfarande finns vid min sida. Tacksamhet för allt du lärt mig. Tacksamhet över att få älska dig och få obegränsat med kärlek tillbaka.


Min älskade hund har blivit gammal. Eller kroppen har. Inte själen... Det är ju just det som inte är den bästa matchningen. Inte för dig i alla fall... Du vill så mycket mer än vad din slitna kropp klarar av.  Mina finaste Ambra. Hunden som många drömmer om. Och jag hade turen att få dela mitt liv med dig <3


Frågan har har jag fått, den om hur jag vet att det är dags. Och det vet jag. Jag litar på att min intuition tillsammans med din vilja att berätta guidar mig till helvetesbeslutet. Jag vet det.


Idag kände jag en längtan efter att fota. Det var längesen, men idag infann sig lusten att föreviga dig, min finaste vän. Jag fångade dig i ögonblicket. Det som är så signifikant Ambra. Blicken. Ambra-blicken. Det är den som kommer att guida mig.
Den dagen när den blicken är borta, då vet jag. Då slocknar en del av mig.


Tack för att jag får dela mitt liv med dig. Det finns ingen som du. Ingen <3



                  




Av Frida - 16 februari 2012 10:52

Här ligger vi inte på latsidan minsann... Jag har PANIK till att börja med, eftersom det drar ihop sig till tenta och pluggtiden lyser med sin frånvaro. Suck.

Framtidsplaner finns gott om och jag skulle vilja få tid att prioritera dem också. Jag får snällt vänta tills tiden infinner sig...


Jeppson är hemma och är sjuk vilket gör att min "tomma" dagtid försvinner den med. Den brukar jag ju vika åt hundarna. Den får nu flyttas till em då min kära man kommer hem.

För tillfället har vi Frasse tillbaka hemma. Han är verkligen en härlig hund med massor av fart. Det är inte vidare svårt att tycka om honom om jag säger så ;)Snällare hund får man leta efter! 

Stina har i och med Frasses inflytt fått en ny idol :)

Där Frasse är, där är Stina. Dygnet runt. De leker väldigt fint med varandra. Antingen brottas de eller så ligger de på golvet och munnas... Gulligt! Det är som att han alltid bott här...

De andra flickorna var väl inte jätteimponerade av Fjantssons ankomst, men de tar den med ro. Cleo ser ut att undra hur det kan komma sig att hon helt plötsligt har TVÅ (!!!!) barn i hushållet som måste fostras....?


Med sex Rottweiler i hushållet kan man säga att vi har en strykande åtgång på promenadtid, kloklippningstid, antal kilo färskfoder per dag och så lite soffmys på det...

Jeppe har ett enormt tålamod måste jag säga! Det är ju hundar överallt! Ja, min man likaså... Han knorrar ibland, men mestadels gillar han läget. Det är ju långtifrån alla som skulle tycka att det var ok med 250 kg hund i hushållet. Tur för mig må jag säga...


Slut på gnället och dags att ta tag i dagen, med allt vad det innebär.  See ya!


 

Av Frida - 12 februari 2012 08:14

Uppe med tuppen även denna söndag. Som alltid. Vilket resulterar i att 08:15 är hundarna matade och promenerade och människorna likaså. Så nu tar jag min DAMP-familj och drar till simhallen. See ya!


PS Avslutar med några kloka ord. Ord som jag tycker mycket om. En tanke som är väl tänkvärd. Och som jag känner igen mig i... Nåväl. Ha en finfin dag. Det ska jag ha ;)

 

Av Frida - 11 februari 2012 10:28

Nu hoppas jag att vi kan pusta ut för denna gång... Igår var vi inne på Albano, jag och Stina. TVÅ gånger!
Det började med att hon svullnade upp runt ett öga. Och strax därefter svullnade hon upp runt nosen och ena läppen. Och fort gick det! Så hopp in i bilen och iväg. Lite nervös var jag eftersom det hade ett ganska hastigt förlopp.
Vi kom in snabbt och fick träffa vet och tillsammans skulle vi försöka klura ut vad det var hon reagerat på.

Första tanken var att hon fått i sig maskindiskmedel (jag städade skåpet under vasken och därifrån trillade det ut lite granulat på golvet som hon hann "undersöka"), och ingen behandling sattes in eftersom man var rädd för frätskador i matstrupen... Hem igen.
Vi  hann vara hemma en halvtimme innan det var dags att åka igen. Nu såg Stinan ut som en flodhäst :(

Svullen i hela ansiktet med läppar likt en Shar-Pei... Stackars liten!
Nu trodde inte längre veterinären att det var maskindiskmedel då symptomen borde vara annorlunda. Nu pratade man om en reaktion på mögel (???) och satte in cortison. Sen bar det av hem och vaka över henne hela natten.

Google är bra att ha när man ska hålla sig vaken och är orolig ;) Så nu har jag dragit min egna slutsats om vad lillan reagerat på: LAXOLJA!

Tidigare i veckan köpte jag en ny laxolja, nytt märke provade vi denna gång. Och det lär vi inte göra igen...

Igår var första dagen som Stina fick full dos. Och jag tror faktiskt att det är det hon reagerat på.
När jag läste på nätet så insåg jag att det är många hundar som reagerat på lax/laxolja i kombination med färskfoder. Det blir en histaminfrisättning i kroppen som ger en typ av nässelfeber. Precis sså såg hon ut.
Pigg och glad har hon varit hela tiden, vilket varit skönt. Nu hoppas jag att det fortsätter i samma positiva riktning...

   
Här är en av de "bättre" stunderna, så då kanske ni kan tänka er hur hon såg ut när det var som värst...


Nu ska vi ge oss ut i snön en sväng och hoppas på att vi slipper besöka Albano nåt mer denna helg ;)
Fridens!

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards