För tillfället är det kaos de luxe i fröken Taipales hjärnkontor. Hmmm... I wonder why?

En anledning är nog att jag försöker släppa kontrollen. Ni vet den där kontrollen som är så förbannat skön att hålla sig fast vid. Kontrollfreak är mitt andra namn. Fråga min man... ;) Men så ibland fylls jag av den där längtan att släppa taget om allt. Sluta sträva efter saker utan istället låta dem komma till mig. Det som är menat, det händer nog vare sig man kämpar eller ej. Jag vill tro det i alla fall.

Så förtillfället står jag med ena benet i landet där jag släppt taget... Och med det andra benet i landet där jag försöker bringa ordning i kaos. I en praktisk situation kan det liknas med att ordna pärmar i bokhyllan i huset som ser ut som ett sprängt skithus. Vet ni vad jag menar då...?

Så Frida-Flum har en hjärna som bubblar över av en massa funderingar för tillfället. Vissa viktigare än andra. Även om det är lite rörigt så trivs jag med att vara på date på tu man hand med min hjärna. Jag gillar den.

Vi hittar på en massa tokigheter tillsammans. En hel del tokigheter blir verklighet och saker som jag är riktigt stolt över.

Ikväll slängde jag mig på soffan med sonen och fastnade framför "Sommarpratarna" på SVT1. Jag som aldrig tittar på TV blev som förtrollad. Vilken mysigt program! Äntligen ett program som förmedlade något som jag tycker är viktigt. Människoöden. Möten mellan främmande människor som konstaterade att de var lika som bär. Alla hade en historia...

Och Paolo Roberto som värd var fantastisk! Han har en historia om nån...

Där låg jag på soffan, med min älskade unge brevid. Andades in doften av hans kalufs, tittade på ett program som handlade om meningen med livet och fick chansen att reflektera över detsamma. Kvalitetstid. Frida-tid.

En annan anledning till att känslorna svallar är ju att mina älskade små troll har lämnat boet. I fredags flyttade de ut i vida världen och de är EMORMT saknade!

Nog för att jag vet att de inte kunde fått bättre hem, men det är inte därför det gör ont... Det är egot som gråter. Jag saknar dem så innerligt!

Och det gör Jeppe med. Där stod vi på trappan och kramade varandra med tårarna trillandes nerför kinderna när valparna for, Jeppe och jag. Jeppson ropade: "Mina valpisar!!!" Älskade unge... Tur att vi har stora vovvisar kvar att pussa på här hemma.

Pojkarna F verkar klara sig bra. Inte för att ja trott något annat heller...Men man vet ju aldrig riktigt. Hoppas att de får vara friska vovvar och blir trevliga inslag i både Tyresö och på Värmdö :)

Lördagen tillbringade jag i Eskilstuna på rasspecial. Som vanligt hade jag min kära reskamrat Mari vid min sida. Tack för ditt härliga sällskap Mari!

Morgonen började mindre muntert då min bil gick sönder i Häggvikstunneln i Sollentuna. Conny= skitförbannad! Jag=tacksam då bilen kunde pajjat i E-tuna... Positiva tankar ;)

Mari räddade mig med Volvo och hela kittet, and off we went! Thank you darling!

Regnet öste ner, ett riktigt ruggigt väder hade vi hela dagen. Jag visade Marias fodertik Garpenborgs Ånna i bruksklass och hon knep certet! Stort grattis till stolta uppfödaren & matte Lillan såklart! Ånna var en mycket trevlig bekantskap :)

Sen hade vi lilla Berit som visade upp sig som representant för DeVeritas dagen till ära. Domaren gillade inte svansar och kastade ut fina hundar med 2:or pga svansarna. Jag såg genast vår lilla chans flyga sin kos, då Berit har en svans som liknar en vild lem med ett eget liv... Nåväl, nu var vi där så då kunde vi träna. För det behöver Berit :))) Och jag :))))

Målet var att ta sig runt ringen utan att åka kana på magen i leran efter Berit. Och att kunna visa tänderna för domaren utan att Berit monterade ut domarens tonsiller med sin tunga. Sagt och gjort. Vi klarade bådadera ;)

Berran fick ett 1:a pris och en fin kritik. Det var vi nöjda med. Men ännu mera nöjd var jag över Berits attityd. Jag är kär i den bruttan! Hon är så tokig och levnadsglad att allt annat bleknar i hennes närvaro. I ringen bjöd hon beteenden för glatta livet. När ingenting hände låg Berit i leran och lade ner hakan som matte tränat in. Någon frågade: "Vad gör hon??? Ber hon till Mecka??"

Hon är för härlig! Vilket charmtroll!

Så vi skickar ett grattis till den lycklga familjen i Björkhagen som är stolta flockmedlemmar till Balla Berit!

Jag är mycket stolt över hennes framfart i ringen :)

Näää, nu ska jag ta mitt svamliga jag och knyta mig för ikväll... Hoppas jag träffar Walle i drömmarna. Natti...