När vi skiljdes åt igår hade jag något konstigt lugn inom mig. Nu inser jag vad det var... Jag fattade inte vad som hände. Jag förstod inte att du var borta för alltid. Att jag aldrig mer skulle få pussa ditt vackra ansikte, pussa dina lena öron eller dra in den ljuvliga doften från dina trampdynor. Aldrig mer.
Du somnade så vackert i mina armar. Inombords skrek jag, fast jag visste att beslutet var det enda rätta.
Jag har aldrig sett dig så vacker som igår. Aldrig någonsin.
Imorse när jag vaknade visste jag. Det var ingen dröm. Du låg inte brevid mig. Jag hörde inte dina andetag. Din bädd var tom. Tårarna som jag trodde var slut, började trilla igen...
När jag blundar ser jag dig, min vackraste. Men när jag tittar så är du borta. Jag tittar där du brukade ligga, men du finns ingenstans.
Jag villa aldrig mer titta. Aldrig!
Hoppas de tagit emot dig i Nangijala med öppna armar. Jag tänker på dig varje sekund, och paniken växer i min kropp.
Men nu är du fri, min älskade. Fri från din gamla kropp. Nu kan den vackraste av själar leva vidare i all evighet.
Hoppas att Lollan stoppade om dig i duntäcket och pussade dig godnatt igår kväll.
Vi är alltid tillsammans, för kärleken dör aldrig.
Jag älskar dig. Kungen av Fridaland. Jag älskar dig.
Malin o Alba
15 juni 2010 07:19
Älskade Frida!!! Jag gråter så det svider i själen när jag läser dina vackra, sorgsna ord...
Jag vet.....
bosse
15 juni 2010 07:39
Kära Frida, jag är så ledsen för din skull. De finns få som du, som kan översätta sådana här känslor till ord. Jag är säker på att Kungen av Fridaland springer i Nangijala för allt han har och kommer för alltid att vaka över dig.
http://www.birik.se
Anna Trolle
15 juni 2010 08:08
Beklagar din sorg som alltid kommer att bo i ditt hjärta, det gör så ont så ont. Kärleken kommer dock att se till att du går vidare och ser meningen och ljuset i det som finns kvar. Mvh ANNA
http://www.trollfamiljen .bloggagratis.se
Lena
15 juni 2010 08:55
Jag VET att han gott sällskap i Nangijala - min älskade Berta finns där och styr och ställer. Vilken ledsam start på sommaren. Ha det så gott iaf.
Kram Lena
http://www.lenashundar.blogg.se
Madde D
15 juni 2010 08:55
Åhhh vad jag lider med er!! Han verkade ha en enorm utstrålning er kille. Mänga tröstkramar!!
http://www.daleos.com
mLi & Zeb
15 juni 2010 09:28
Jag gråter när jag läser detta! Ska tända ett ljus för en av de finaste stjärnorna på himlen ikväll! Tänker på er.
KRAAAM!
http://rackarunge.se
Jessica och Duke
15 juni 2010 10:00
Så fint så fint, älskade hund.
Jag lider med er och tänker på er.
Men nu har han det bra som du skriver och han har gott sällskap där han är, pasta pesto varje dag - för det var väl favvorätten, och viltspår om dagarna.
Kramar från Jessica och Duken
http://www.duke.bloggagratis.se
saajaa
15 juni 2010 10:09
Tårarna trillar när jag läser dina fina ord,jag vet att det inte finns några tröstande ord nu men jag tänker på er massor..
Kramar om
http://www.jaxonoffe.se
Annelie
15 juni 2010 11:40
Åå Frida. Det är med tårar rinnandes jag läser dina underbart vackra ord. Han var sannerligen one of the kind på alla sätt och jag förstår att det känns oerhört tomt i Stava. Tänker på er. Kramar
Fia
15 juni 2010 11:43
Frida,tårarna rinner när jag läser allt d vackra å sorgsna som du skriver... Tänker på dig! Massa kramar
Sabine,DeVeritas Di Nozo
15 juni 2010 11:51
Det var med blandade känslor jag såg på min prins Dino när han sprang över fälten lös i morse.....så lycklig så full av liv....tankarna gick till er ...din kung och den tid ni haft tillsammans ....det ni nu går igenom. Med sorg och lycka blandat i mitt sinne sätter jag mig vid datorn och läser dina otroligt målande ord ...Frida min vän jag "fulgråter" (ditt uttryck)...tårarna kan inte sluta rinna och ja vännen jag har inga ord men det behövs inte ...det har ju du.....
Caisa
15 juni 2010 12:18
Du är stark vännen, de orden fick jag av dig för inte så länge sedan. Hade önskat att jag inte behövt säga de till dig så här snart.
Du är stark vännen, du satte dig själv åt sidan och tänkte på Walle. Det absolut finaste vi kan göra för våra älskade.
Du finns i mina tankar...
KRAM
http://fyrfotingarna.se
Tina
15 juni 2010 12:44
Åh Frida... fy f-n vad det gör ont att säga farväl för alltid, så vansinnigt ont.
Själv sitter jag här och tårarna bara sprutar.
Fina fina Walle - jag är glad att jag fick träffa honom - Kungen av Fridaland.
Stor och varm och lång kram från mej.
Det är tur att du har så många runt omkring dig som kan distrahera tankarna när de kommer - tror att Jeppe kanske kan vara till störst hjälp där...
http://www.tinric.com
Erica
15 juni 2010 13:18
Min vän. Jag skickar tillbaks dina kloka ord som du skrev till mig för tre månader sedan: "Det blir lite lättare. Men det gör aldrig mindre ont. De som säger det ljuger.
Jag önskar att jag bara kunde krama om dig nu. Riktigt riktigt hårt. Lilla hjärtat…"
Jag tänker på dig. Willy har det bra. Lika bra som han alltid haft det. Det är vi som blir kvar som är ledsna. Jag har genom alla sömnlösa nätter försökt vara glad för Alfonz skull. För att jag innerst inne vet att han har det bra. Ibland har det funkat. Ibland inte. Största kramen!
http://ericas.bloggsida.se
Sofie K
15 juni 2010 20:00
Tänker på dig!
Camilla & Karma
15 juni 2010 20:09
Åh Frida. Fick ont i magen när jag läste de första orden du skrivit för redan då förstod jag. Är så ledsen för din skull. Tänker på er och ta hand om varandra.
Många kramar
Karolina
15 juni 2010 20:38
Vad fint skrivet vännen. På pricken så. Orden kunde varit mina. Så svårt. Så sorgligt. Saknaden är obeskrivlig. Bilerna på dina pojkar är så vackra och så viktiga att ha. Jag tittar på mina ofta, ofta. Det hjälper...
Tänker på er och skickar massor av kärlek
Jessica, Martin & Missoni
16 juni 2010 14:48
I början på året när Lalla fick somna in så trodde jag att jag skulle dö. På riktigt. Men nu i efterhand så är jag så glad över det. Precis som du skrev, där borta finns det oändligt av köttbulleträd som Walle antagligen redan hittat till!
Ta hand om er
Sofia
16 juni 2010 20:41
Beklagar sorgen och är verkligen ledsen för din skull Frida. Tack så mycket för din hjälp med Conrad och jag hoppas att både han och din Walle springer runt som galningar bland köttbulleträden befriade från smärta och ålderdom.
Många Kramar
http://www.fievelsblogg.blogspot.com
Åsa
16 juni 2010 21:56
Jag finner inga ord Frida... Jag är så fruktansvärt ledsen för din skull. Tur att du har din gullige son, det är för deras skull man överlever. Och det finns kanske någon gudomlig rättvisa i det, för jag minns dina ord om att Willy önskar sig en bebis... Han fich sin önskan uppfylld och Jesper fick den bästa vän man kan önska sig... Någonstans kanske det finns en mening med det, även fast det inte känns så just nu. De vackraste av själar har vi bara till låns för en kort stund...
Katarina från piteå
17 juni 2010 15:04
styrketankar till dig och hela familjen! måste vara det svåraste att lämna ifrån sig en sån toppenkung som jag förstår att han var..har hört och läst sååå mkt gott om honom! Tur att alla fina minnen alltid får leva kvar!
Nilla Blomqvist
17 juni 2010 19:26
Frida !!! jag sitter här och gråter när jag läser dina ord. Mitt hemskaste ögonblick kommer åter när jag satt där med min fina Tia. Det är faktiskt så att det blir lättare men sorgen finns alltid där. Man vet att man gör rätt men ändå känns det så himla fel, tänker på dig gumman
Jenny och de tolv tassarna
17 juni 2010 21:41
Ser kanppt vad man skriver genom alla tårar, jag hade ingen aning om att din älskade boxer som du pratat om varje gång man träffat dig, nu har vandrat vidare. Finns inga tröstande ord att säga, men tankar skänker jag er och önskar att fokusen en dag kan svänga från smärtan till att kunna minnas alla härliga stunder utan att dö inombords varje gång. Kämpa på, en sekund i taget bästa Frida.