... har jag för första gången känt en liten bebbe sprattla i Ambrans mage   

Det var en vild liten rackare som puttade tillbaka min hand när jag envist ville känna mera... Haha, det bådar gott!

Nu jobbar jag denna vecka till, och sedan i början av nästa vecka. Sen cocoonar vi in oss, Ambra & jag, och inväntar småfolkets ankomst.... Åh vad jag längtar!

... vissa hundar som kan le. Ambra är en sån. Hon har mungipor som alltid ler.

Undrar om hon ler som sisådär tio veckor...?  När hulliganerna fått vassa tänder och tror att de är odödliga... *ler*

Trevlig helg!

Dagarna tillbringas mestadels liggandes på rygg i soffan alternativt sängen där den gravida intar praliner av finaste sort.... Skämt åsido.

Ambra hälsar att hon njuter av tillvaron och jääääser för varje dag som går.  

Vila sig i form kallas det va?

Nu är det tre veckor kvar.... Jeesus! Hur många finns det där inne?

.... är världsbäst att ha!

Jag själv har turen att ha just världens bästa mamma. Och jag är så otroligt tacksam för det.

Det finns liksom inget som går att jämföra med mamma.

Och tanken slog mig just att det finns så ofantligt många som förlorat sin mamma. Hur gör man då? Hur klarar man sig utan mamma?

För tillfället när pappa/husse befinner sig på sydligare breddgrader så får jag hjälp av mammsen med att ro runt vår lilla cirkus vi har här hemma.

Och det spelar liksom ingen roll vilken knepig sits man hamnar i. Mamma ställer alltid upp. I vått och torrt. Det har alltid varit så. Jag brukar skoja om att jag har en direktlinje till mamms. Ni vet en sån som Läderlappen har... :-) När nåt händer så lyfter jag bara luren. Voila!

Och jag gör mitt bästa för att försöka ge tillbaka och visa hur mycket jag uppskattar allt hon gör för mig och allt hon gjort. Det är ovärderligt!

Kort och gott, hon är Världens Bästa Mamma! Hoppas att jag blir hälften så fin som hon är... Då är jag stolt.

En varm tanke till alla er där ute som inte längre har någon mamma. Ni behöver en stor, varm kram!

Nu ska jag gå och ge min mamma precis det. En kram :-)

Dillis hälsar att mammor är bra att ha till mycket. Att sova på till exempel :-) Undrar om Beanie tycker likadant...?

säger vi till Sara & Cpike som idag knep en hedrande 2:a placering i Bruksklass På MyDog i Göteborg!

Konkurrensen var hård, så vi är mycket stolta över ekipaget!

Nu blå-håller vi tummarna inför imorgon....Heja, heja!!!!!

Foto: Camilla Boström

...en orm i regnbågens alla färger. Den ormen var en mycket kär ägodel för alla små C-barn i tidernas begynnelse.

C-barnen var inte som alla andra valpar, utan liknade mer en korsning av pirayor och border collie

Ormen följde dem under hela deras uppväxt i barndomshemmet och bidrog till många roliga dödsrullningsduellar...

Men så en dag fick nanny Beans och den kvarvarande lilla spottkobran Cleopatra De Verita syn på den färgglada ormen där den lagt sig till ro i leksakslådan, och ormen gick en ond och bråd död till mötes.

Snipp snapp snut, så var sagan slut.

Är det detta som kallas ormgrop...?

"Kvinnor gnäller om att föda barn.... Ni ska bara veta hur det är att vara lektant till "dom där"!!!!

Äntligen är alla (nästan) helger över. Nog för att det är skönt att vara ledig, men det är jobbigt när den där latmasken som krupit in där bak börjar bygga bo...

Så nu jädrans är vi back on track igen! Fullpumpade av energi och motivation!

Hundstackarna som varit på semester de med fick sig nog en smärre chock igår då vi tränade. My god vad glada de blev! Den efterföljande promenaden liknade promenadh*levetet som gud glömde... Det kanske var skönare att ha lata soffpotatisar i snöret...? ;-)

Nåväl, nu står vi inför ett nytt spännade år som förhoppningsvis är händelserikt, roligt och friskt!

Vi ska ut på tävlingsplan och härja runt, jag och några fyrbenta. Och kul ska det bli!

Jag fick en härlig nyårs-present i form av ett besök av Sabine och Dino. Och jag vill verkligen ge dig den största elogen, Sabine, för allt jobb du lagt ner på Dino!!! D-kullens könsmognad har varit en minst sagt pestig period. Och att slutligen få se det resultat som Sabine har uppnått med Dino.... Jag ryser. Jag är så jädrans stolt över er! Som du har kämpat, Sabine! Och vad bra det blev :-) Heja heja!

Här kommer lite bilder på stilige Duke som ser ut att stortrivas i sin nya miljö (läs: landet) Och snö-kärleken har han nog gemensam med de flesta av sina kullsyskon :-)

Vi slänger in en bild på stilige Cpike också och håller tummarna för deras cert-jakt på MyDog i Göteborg! Heja heja!!!!!

Duke och Cpike är ju inte helt olika :-)

...visst fanns där små "valnötter" i Ambrans mage!   

Idag har vi gjort ett ultraljud och sett ett gäng små kottar...

Så nu, alla väntande blivande E-barns ägare, har vi kommit till halvlek.

Hälften av dräktigheten har passerat så nu kan man väl nästan börja räkna ner...?   

Ha det gott i kylan!