... är ju något man kommit i kontakt med både en och två gånger, och då framför allt inom hunderiet. :-) Ämnet i sig finner jag oerhört intressant!

Men nu som människomamma har jag gjort ytterligare genetiska upptäckter :-)

Jag har alltid varit för att barn skall få chansen att leka med de leksaker de vill, dvs pojkar skall ha tillgång till dockor och flickor till bilar. Och så är det även för Jesper. Här finns både Barbies och dockvagnar :-)

Men det roliga i kråksången är att Jespers pappa är en bilfanatiker utan dess like. Och jag hävdar bestämt att denna bil-fetisch som Jesper uppvisar är genetisk. Ett genetiskt arv från far sin.

Bilar är livet. Han spärrar upp ögonen likt tefat och utbrister "OJ!!!!" så fort han hör en bil...

Livet är att sitta med pappa i pappans leriga Jeep och lyssna på raggarmusik. Då diggar Jeppe så att hela kalufsen svajar. Och han är nöjd. Så nöjd man bara kan bli. Mitt lilla gullefjun!