Det är med största fascination jag konstaterar att min son har lika mycket hår som jag själv. Jag ljuger inte. Denna kalufs ställer till det för oss emmellanåt. Den lever sitt eget liv och är allt som oftast omutbar. Ni kan ju tänka er hur den ser ut när mössan åker av inne på affärn... Å folk tittar.

För att inte tala  om alla dessa TOVOR som uppstår i denna gosses hårman. Bob Marley kan slänga sig i väggen....Vi snackar DREADS över en natt!

Den arma mamman klipper och klipper och sonen gör sitt bästa för att rotera ur hennes grepp. Jag inser att vi måste gå till en frisör. Senast jag gick lös i hans hår med kökssaxen blev resultatet Sune Magns möter JokkmokksJocke.... Halleluja!

Nu har Jeppson blivit 8 månader. Han har i och med det bestämt sig för att han skall betrakta världen stående. Ni kan säkert räkna ut resten själva.... Exakt. Slut på husfriden.

Jag ska bara repa mig från influensan. Undrar om den lille Upptäckaren har tid att vänta....?

Tjing!