...sätter man på bordet." Ett gammalt talesätt...

Undrar om det fanns rottweilers då ordspråket myntades...?

Denna underbara, ja jag tycker faktiskt att den är underbar, syn möter mig mellan varven... Jag kan inte annat än skratta.

Hunden i fråga heter Beans. Ingen är förvånad antar jag....?

I min värld är det härligt att hon upplever att det finns utrymme för detta beteende i vår relation. Gång på gång på gång. Så självklart.

Det finns inte på denna världskarta att hon ens skulle bemöda sig med att gå ner då jag kommer på henne.

Ledarskap? *moahahahaaaaa*