Casa DeVeritas

Alla inlägg under september 2008

Av Frida - 25 september 2008 21:38

...och huvudet likaså. Jag kan somna fast stående just nu. Vet inte vad det är, men jobbigt är det.

Det känns som att lägret blev droppen som fick bägaren att rinna över. Fast att det var så roligt... Konstigt det där hur ens kropp fungerar.


Jag knäppte nästan 1000 bilder under lägret.Jag skall försöka lägga upp ett galleri på hemsidan med ett urval av dem.

Fy fabian vad kul vi hade! Jag är så nöjd, så nöjd!


Det är verkligen nyttigt att få in nytt tänk i sin träning. Jag skall villigt erkänna att jag fick en smärre kris på onsdagskvällen, efter att ha pratat med Robban som skulle drilla oss i söket. Man kan väl säga att han befann sig i ena änden av skalan och lilla jag och min sökstrategi i den andra.

Hmmm, hur skulle detta gå???? Alldeles lysande, visade det sig. I dagarna de fyra tränade vi sök utifrån Robbans sätt, och shit vad kul det var! Jag ser med helt andra ögon på söket idag än vad jag gjorde för en vecka sedan. 

Nu skall jag bara försöka få till det så att det passar just oss, dvs mig och Ambra.

Jag har gjort en del ändringar i vårt sätt att arbeta i söket och det har gett precis en sån effekt som jag varit ute efter. Nu skall vi jobba på och se vart det bär.

Jag vill rikta ett stort tack till Robban Carlson som vi hade förmånen att få träna för. Vi fick även äran att se honom arbeta tillsammans med sin härliga hane Fandangos Åskar. WOW vilket ekipage! Åskar var en sån hund som man bara blev glad av att se på. Han skrattade med hela kroppen när han jobbade. Å vilken arbetsmoral han hade, gossen!

Lena Wall hade enligt rykten även hon gjort ett kalasjobb med spårgruppen. Stort tack, Lena!


Ett gigantiskt tack till er alla som deltog under lägret! Det är lika härligt att träffas varje gång!

Jag hade ju förmånen att få beskåda Condor, Conny JR, Cayenne & Chilli i sökskogen. Vilka härliga hundar med superhärliga ägare! Jag ser så mycket av mamma Ambra C-barnen...

Och Berit, Dino & Duke deltog i valpgruppen och det med bravur.

Sin ringa ålder till trots så kämpade de på. Jag är så stolt över er alla!


Stort tack till er allihop å jag är sååå glad överatt ni kom! Hoppas vi ses snart igen!


Dagens inlägg avrundas med några härliga bilder på ett annat team, nämligen Team DD & BB. Vad det står för? Dilla Dangerous & Bombade Berit så klart!!!!  Berran var här och lattjade (läs: bet och slet i) med Dillan tidigare idag.

Ni får själva klura ut vem som är vem... :-)


Kraaaaaaaaaaam!

ANNONS
Av Frida - 22 september 2008 17:51

...kommer jag att göra ett par dagar nu. Försöka i alla fall. Jisses vad trött jag är efter årets läger!


Tankarna är många efter denna intressanta vecka. Nu ska jag bara försöka få allt på plats i mitt lilla huvud, så återkommer jag snart med en resumé.


Fridens!

ANNONS
Av Frida - 16 september 2008 20:53

Den eminenta lek-tanten Cleo illustrerar en äkta Alfa-rullning... Skämt åsido. Igår när jag kollade på TV så kröp de ihop på täcket brevid varandra. En efter en rullade de över på rygg och alla vet att rygglägen för hundar är lite svajiga. Så småningom var bentrasslet ett faktum. De var hur söta som helst. Dillan verkade trivas ypperligt i Cleos grepp.


Jeppe har upptäckt hundarna. På allvar. Fyra månader gammal har han börjat sitta i sin gå-stol. Än så länge har han bara kommit på hur man åker bakåt. I gå-stolen är han i jämnhöjd med hundarna. Han klappar och de slickar. Cleo äääälskar att slicka honom i munnen. Det älskar Jeppe också! ;-) Han bara gapar större och flinar...

Jag vet! Han utvecklas i en rasande fart. Snart tar han väl körkort också!?!? Han är inte som andra bebisar som ligger på rygg och jollrar. Han försöker krypa och blir skitförbannad över att hans små knubbiga armar och ben inte gör som han vill... *skrattar* En otålig personlighet. Undrar vem han ärvt det ifrån....?

Jeppson får illustrera ordet "hår". För det har han. I mängder. Häromdagen var jag tvungen att sätta saxen i det. Den arma stackarn såg ju inget längre... Håll till godo: Jesper "Fluff" Tostensson Taipale!!!


Av Frida - 15 september 2008 21:29

...och jag gick f'ör att svara. Dock satt inte telefonen (sladdl'ös) i sin basstation. Hmmm.... Vet att jag ställde den där igår.

Det ringer och ringer och jag försöker lokalisera VAR det ringer.

Till slut hittar jag telefonen. Den ligger i Dillans bur. Tillsammans med Dilla. Behöver jag säga att hon åg nöjd ut...?

'

'Mitt tangentbord har fått spunk. Det tålde tydligen inte vatten??? Nån välte ett vattenglas 'över det igår....Vem? Jag såklart....

Av Frida - 14 september 2008 09:25

Så  kan man väl sammanfatta helgen som snart är till ända.

I fredags kväll fick jag en fantastiskt vacker överraskning av en god vän... TUSEN TACK, Elin! Jag blev så glad, så glad. Glädjetårarna ville inte sluta trilla. Elin hade gjort en tavla, i blyerts, av min älskade farbror Willy! Kungen av Fridaland.

Den pryder numer väggen ovanför vår säng. Jag blir lika rörd varje gång jag tittar på den. Du lyckades verkligen "fånga Willy" i ditt mästerverk! Än en gång, TUSEN TACK ELIN!

Det känns extra fint att ha ett så vackert minne av min bäste vän den dagen då han vandrar vidare. Jag har ju insett att han inte kommer att bli 140 år... Men man kanske kan hoppas på 110 i alla fall??? :-)


Å så igår var det dax för appelltävling igen. Jag & Bönan. Vi kan lägga ytterligare ett gk till samlingen. FAN!

Spåret tog vi oss runt med alla pinnarna in. Förvisso mumsade hon ankskit parallellt med arbetsuppgiften.... Ja ja. Vi fick en nolla på läggandet pga ett kraftigt dk *ler* Nollade även hoppet i lydnaden. Det har vi aldrig nollat förut. Hon orkade inte hoppa tillbaka utan sprang runt hindret istället. Och jag förstår varför.  Fullt på platsliggningen och budföringen. Det räckte inte till en uppflyttning denna gången heller. J*vla &/%#/&%"&%¤"&%¤"#!!!!!!!!


Jag är jättenöjd med Beanies insats. Hennes valpar är ju bara 13 veckor gamla och hon ställde upp maximalt för mig i en pirrig tävlingssituation. För första gången på riktigt länge var jag nervös. Hennes fysik är för tillfället inte vad den brukar vara, men hon gjorde sitt allra bästa. Det gör mig jätteglad! Jag var även nöjd med min egen insats. Jag är ju som bekant inte vidare duktig på att tävla. Men denna gången hade jag som mål att vi skulle ha riktigt kul och att jag skulle vara ett stöd för min hund. Och vi det hade vi!

Men i bilen på vägen hem så kom tårarna. Trött och besviken. Ledsen för att Beanie är väl värd en uppflytt, men vi får inte riktigt till det när det gäller.

Nästa gång kanske....? Nu tänker jag inte anmäla till några fler appeller i Stockholmsområdet. Jag är less på att träna på leriga stubbåkrar. Nu drar vi norröver och ser framemot ett appellspår i skog!


Idag ska jag ta en hundfri dag. Slicka såren och bara umgås med familjen, som förvisso även innefattar mina älskade hundar... :-D

Njuta av en vacker höstdag och titta på min fina, fina tavla....


Kram på er!


PS Håller tummarna för Devarox D-barn som skall visa upp sig på utställning idag. Och för Beanies balla syster Beckie som förhoppningsvis travar hem ett cert! Heja heja!



Av Frida - 11 september 2008 09:29

...i lillans bur. Fråga mig inte HUR han kommer in där, då den är alldeles på tok för liten för att rymma frodiga farbror Willy.

Sidorna buktar ut när han ligger där inne och jäser...Är inte livet härligt, så säg?

På begäran...Här kommer bildbevis! :-)



Av Frida - 10 september 2008 09:34

...sammanfattar vår kvällspromenad igår. FY FAN (rent utsagt!) för folk som inte håller reda på sina hundar!!!!!

Vi bor i anslutning till ett gäng stora hästhagar, där det är perfekt för hundarna att rusa av sig. Sagt och gjort. Som tur var hade jag bara Ambra, Beanie och Cleo med mig. För hade farbror Willy , a k a Superman, varit med så hade utgången varit annorlunda...

När vi kommit ner i hagarna ser jag en tjej längre bort som har en hund med sig. Jag kallar in mina tjejer och kopplar dem. Tjejen byter håll och går åt andra hållet. Det finns liksom en slinga att gå runt hagarna och tänker man till litegrann så hade vi inte behövt mötas igen. Men hon tänkte tydligen inte alls...

Helt plötsligt ser jag henne igen, nu med TRE hundar av rasen labrador , i släptåg. Eller släptåg, de var ca 200 m ifrån henne. För en kort stund var jag lite imponerad då jag trodde att hon hade full koll på dem trots det långa avståndet. Ack vad jag berdog mig!!!

Vips vaps är ALLA tre labbarna på väg mot oss i en rasande fart. Och vad gör ägaren? Hon tittar på! ;-)

Jag ropar: "Nej det här går inte! Kalla in hundarna!", vilket hon försöker göra. Behöver jag säga att hon inte lyckades...? ;-)

Tankarna rusade runt i huvudet... vilt slagsmål, munkorgstvång, mina hundar kommer att kallas mördarhundar.... ÅH NEJ!!!!

Jag trodde att mina tjejer skulle bli rasande, framför allt eftersom de var kopplade. Och de gillar verkligen inte retrievers. Det är något med deras beteende som de inte tycker om. Och visst blev de irriterade! Vääääääldigt irriterade! Men trots det så redde de ut situationen på ett imponerande sätt! De valde ut en varsin labbe och höll fast dem mellan frambenen och på något vis försökte få de sprattlande korvarna passiva... Och jag lyckades behålla lugnet, tack o lov! Så till slut klev mina tjejer av labradårarna (!!) och gick därifrån... Mina duktiga tjejer!!!!

Och matten? Henne såg jag inte röken av. Trevlig prick det där...

Scenariot har spelats upp i mitt huvud hela natten... Jag insåg vad som kunde ha hänt. Men det hände inte. Tack gode gud.


Tänk om folk kunde ha koll på sina hundar....Suck!

Av Frida - 7 september 2008 11:01

närmare  bestämt från Dickens med familj. Oj, vad jag saknar lille plutten! Men har det underbart hos Lotta & Per. Å det gör ju att det känns lättare. Kolla in bilderna...Inte går det nån nöd på honom inte... :-)

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Casa DeVeritas med Blogkeen
Följ Casa DeVeritas med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se