... för at fara ut i vida världen.

Det är med blandade känslor jag vinkar adjö. En lycka och tacksamhet över att jag hittat fantastiska familjer till mina små gryn. Och en överväldigande ansvarskänsla över att skicka ut dem i den stora världen där de skall klara sig utan sin mamma-hund och sin urmamma. Och en sorg som sköljer över mig då de lämnar mig. Det är egot som gråter, och inget annat. Men det är lika jobbigt varje gång... Kalla mig lipsill...Det gör inget.

Jag vill passa på att önska familjen Torving i Björklinge ett stort lycka till med lilla pärlan Dixi! Var snäll med hästarna nu, Dixi! :-) Lilla gullunge!

Och ett stort lycka till lilla Berit (Dippa Daffodil) hos familjen Lasses med Bosse Bullterrier i spetsen. Det är inte alla som får flytta hem till sin Doula... Pussa henne på tjocka näsan!

Nu ska jag krypa ner i valplådan och pussa på de fyra som är kvar. Och sen skall jag försöka sova gott. Riktigt gott.

En godnattpuss skickar jag till de två utflugna grynen och hoppas att första natten går bra.

Kram från nostalgiska Frida